Varit en superjobbig dag både igår o idag .. hatar allt som har att göra med exet o att han alltid ska få chansen att göra mig illa.
Han har hållit på o försökt få uppmärksamhet i några veckor nu , han märker ju att jag har förändrat mig , att han inte har samma effekt på mig längre , att jag inte går o trånar o längtar efter han .
Då måste han ju försöka o se om han kan få tillbaks det o när han märker att jag inte är intresserad av att ses så väljer han att göra mig illa verbalt o misshandla mig psykiskt istället .
Nu fick jag höra att jag är bipolär , att alla säger det om mig .

Han vet knappt vad det är .

Och nu är det ju så att jag bara är agressiv mot han i omgångar för att jag är så nedrigt trött på allt med han . Skulle jag vara bipolär skulle jag vara det i mitt arbete , med mina vänner o familj också . Och manisk .

Men det är klart att det gör ont . Att han vill göra mig illa fortfarande .
Han måste må dåligt .

Jag får sån otrolig ångest , det gör ont i hela mig . Har svårt att ta hand om sonen på rätt sätt men så skärper jag till mig o nu känns det mycket bättre . Nu har ångesten släppt o det kommer bli en bra helg trots allt .

Dock är sonen sjuk o vi skulle tagit oss iväg till Leos lekland o allt imorgon .
Får vara hemma o sätta upp adventsljusstakar o sånt istället .
Nu ligger vi nerbäddade o tänker ta tidig kväll så natti natti på er .

Ja ni , sov dåligt på morgontimmarna , låg o tänkte på allt o inget o till slut när klockan blivit godkänd för att skicka iväg mess skickade jag iväg ett till knäppa exet .
Kände att det här inte stämde riktigt bra , att jag vill få mitt sagt .
Jag skrev att det finns ingenting o jag känner ingenting o vill ingenting med vederbörande .
Men hör o häpna .. jag skrev också att jag vill att vi allihopa ska samarbeta , att hans blivande sambo också ska få vara med och att jag tänker ta o träffa henne så småningom också .
Att vi måste prata med varandra o inte blanda in sonen som de gjort flera gånger.
Och att hon ska fortsätta med att hämta o lämna i skolan .
Och kanske få vara med när vi ska till habiliteringen med sonen .
Han jag går o är kär i o hoppas få ihop det med ska också få vara med i detta så småningom .
Ja, jag har pms haha och mensen har kommit o jag känner att mina tankar höll gå helt åt skogen men jag sansade till mig till slut .
Jag skrev också att sexet vi hade förut var helt värdelöst , det var ju det , han går o tror att han är kung på sex o det är han verkligen inte .

Han jag träffar idag , det är mycket lovande att vara intim med han kan jag säga .

Nu fick jag massa energi o har fått en hel del gjort faktiskt , suveränt att göra upp med det förflutna en gång för alla .

Jag vet inte riktigt vad som hänt o jag vet inte riktigt om jag gillar det heller men väljer att ta det lugnt än så länge eftersom min son vill leka med sin kompis.
Ska försöka förklara så ni förstår .
Jag o min kompis o hennes sambo har umgåtts en hel del i ett par år nu och gjort saker tillsammans med barnen .
Under sommaren o hösten har jag känt att de har väldigt lätt att låta deras barn komma över till mig o vara här o leka o även sova över .
Det gör inget så men när jag ber om hjälp med min son eftersom jag är ensam eller en gång när jag ville dejta en kille och frågade om min son fick sova hos dom och fick ett nej kändes det sisådär, det har varit så flera gånger .
Men de hör av sig tidigt på helgmornarna och undrar när deras son kan komma över .
Nu är min son funktionshindrad o vill helst leka hemma med en kompis så det gör inget ..
det som känns jobbigt är att jag inte kan få hjälpen eller att nuförtiden vill de knappt träffa mig .
Men deras barn får typ bo här.
Det känns lite sniket o att de kan ju aldrig ha några barn hemma .
Och att fråga nån gång om att vi ska ses o umgås finns inte på kartan .
Längre .
Hon har blivit supermysko o lite falsk å.
Och nu satt de hos en familj o drack lite längre bort , de frågade tidigare om sonen skulle sova här .. men jag sa nej för ovanlighetens skull .
Kände att jag var för trött .
Men att de kan sova ihop imorgon .
Att fråga om jag vill vara med och umgås verkar inte finnas .
Hennes sambo kom o hämtade sonen nyss o det märktes att han var påverkad .
Jag känner lite obehag inför påverkade människor .. vet inte riktigt vad jag ska tycka , de är konstiga .
Så länge min son vill leka kommer jag låta det vara så.
Men tar in andra kompisar å så det blir ju inte alltid .
I-landsproblem .. men jag undrar vad jag gjort .

Alltid en mysig känsla den veckan man är ledig på helgen och den veckan min älskade son är här.
Trött som jag vet inte vad efter att ha jobbat dygn o sovit dåligt ett par nätter
Men på ett skönt sätt , imorgon sovmorgon o sen bara vara hemma o få klar trädgården för vinterns ankomst .

Fixa inne å inför sonens 8årsfirande och julen.

Mycket nu .
Men på ett bra sätt .
Njut av denna fredagskväll

Ja, den har varit riktigt mysko .
T som fortfarande jagar o jobbar i att få göra sexuella saker med mig , jag har kommit till den slutsatsen att han ljuger om att han o hans flickvän inte har sex. Han har det bra med henne men när allt börjar bli väldigt allvarligt och att de snart levt ihop i 1 år , så finns ju inte det där nykära kvar riktigt och då söker han efter lite extra spänning o få lite extra uppmärksamhet.
Men jag var fel val av den personen .
Egentligen är han väldigt sjuk .
Så här har han gjort i alla tider .
Jag känner igen mönstret så väl , lite lättare nu när jag inte är den drabbade som lever med han o blir bedragen .
Å andra sidan bedrar han mig genom att ljuga ihop historier för att få mig att tycka synd om han .
Och vilja ha sex med han.
Sen är det ju säkert också så att han inte vill att jag ska träffa nån annan .
Att det är känsligt .
Att han måste testa om han kan få mig när han vill.
Han kan inte det längre .
Den makten över mig har han förlorat .
Jag är på god väg att bli botad o frisk från denna sjukdom som hållit på i så många år.
Synd bara att vi inte kan ha vänskap .
Nu har jag brytit kontakten .
Vi har sällan nåt att diskutera om våran gemensamma son ändå.
Det är det bästa .
Tänkte jag skulle ha så resten av året , försöka iallafall .
Nu tror jag nån sitter o surar som ett barn som inte får som han vill.
Och jag är glad för att jag sagt ifrån .

Ja, den har varit riktigt mysko .
T som fortfarande jagar o jobbar i att få göra sexuella saker med mig , jag har kommit till den slutsatsen att han ljuger om att han o hans flickvän inte har sex. Han har det bra med henne men när allt börjar bli väldigt allvarligt och att de snart levt ihop i 1 år , så finns ju inte det där nykära kvar riktigt och då söker han efter lite extra spänning o få lite extra uppmärksamhet.
Men jag var fel val av den personen .
Egentligen är han väldigt sjuk .
Så här har han gjort i alla tider .
Jag känner igen mönstret så väl , lite lättare nu när jag inte är den drabbade som lever med han o blir bedragen .
Å andra sidan bedrar han mig genom att ljuga ihop historier för att få mig att tycka synd om han .
Och vilja ha sex med han.
Sen är det ju säkert också så att han inte vill att jag ska träffa nån annan .
Att det är känsligt .
Att han måste testa om han kan få mig när han vill.
Han kan inte det längre .
Den makten över mig har han förlorat .
Jag är på god väg att bli botad o frisk från denna sjukdom som hållit på i så många år.
Synd bara att vi inte kan ha vänskap .
Nu har jag brytit kontakten .
Vi har sällan nåt att diskutera om våran gemensamma son ändå.
Det är det bästa .
Tänkte jag skulle ha så resten av året , försöka iallafall .
Nu tror jag nån sitter o surar som ett barn som inte får som han vill.
Och jag är glad för att jag sagt ifrån .

Gjorde nåt bra igår , sa ifrån till exet om att ha nån slags sexrelation.
Han har sprungit här som en tok förra veckan , frustrerad o stressad gissar jag på.
Han har en blivande sambo men han har alltid jagat efter att ha flera , han är aldrig nöjd med det han har.
Trodde ett tag att det var mig han saknade men kom på bättre tankar och insåg idag när jag satt i bilen att så här har han ju alltid gjort .
När vi levt ihop har jag ju kommit på han så många gånger med att leva dubbelliv , även att han haft mig tidigare som den han sprang hos .
Jag sa dock inte detta till han för han är inte mottaglig .
Han tog chansen när jag var som svagast , han känner nog också att jag inte är lika intresserad som förut , att jag inte hat såna känslor för han , därav hans jobbande .
Jag tycker synd om hans sambo som tror att hon är allt han behöver .
Jag skyllde på att jag inte är singel längre , och har sex med den jag lever med?
För han lyssnar ändå inte på sanningen .